… inte klimatbovarna, fossilbolagen.
Text av Jens Hansson, Fossil Free Lunds universitet & Malmö stad
SIDA (Sveriges internationella utvecklingsorganisation) skriver på sin hemsida:
Satsningar på miljö- och klimatsmart utveckling [kan] bidra till att människor kan ta sig ur fattigdomen. Miljö och klimat är en av regeringens tre prioriteringar inom det svenska utvecklingssamarbetet.
Det rimmar illa med att SVT nyligen rapporterade att Sverige genom sitt bistånd till de Afrikanska och Asiatiska utvecklingsbankerna samt Världsbanken finansierat olja, kol och fossilgas med 28 miljarder mellan 2008 och 2013.[1] Och inte bara finansierat, utan aktivt förespråkat dessa klimatvidriga projekt, eftersom det ”hjälper fattiga”.
Det är naturligtvis såväl ohållbart som oansvarigt att finansiera smutsiga energiprojekt och skadliga klimatförändringar genom svenskt bistånd. Samtidigt som vi i Sverige slår oss på bröstet och stoltserar med att våra inhemska utsläpp har stagnerat och till och med minskat, används våra biståndspengar för att driva på klimatförändringarna. Givetvis behöver dessa länder stora insatser för att öka välståndet och minska den akuta fattigdomen, men detta kan inte ske på bekostnad av klimatarbetet. Att bygga kolkraftverk för att minska fattigdomen är som att bygga ett stormskydd genom att använda grenen man sitter på. Att bistå med finansiering av energiförsörjning på förnybara källor – vind och sol som finns överallt – är ett mycket mer demokratiskt och långsiktigt hållbart sätt att stötta ett lands utveckling.
Klimatförändringarna sker här och nu, inte där och sen, och det drabbar redan fattiga länder och befolkningar hårdare än andra (som SIDA själva påstår på sin hemsida). Speciellt många fattiga länder är extra utsatta för klimatrelaterade faror som torka, ökade eller minskade vattenflöden och jordskred, för att nämna några effekter som kommer bli än mer märkbara i framtiden.[1] Klimatförändringar blir i allt större utsträckning erkänt som ett utvecklingshot i kampen för att nå Milleniemålen.[2] Genom att finansiera fossila, ohållbara projekt under parollen ’fattigdomsbekämpning’ rullar biståndsorgan som SIDA ut den röda mattan för utvecklingsländerna, samtidigt som man drar undan den illa kvickt igen genom att säkra ökad klimatutsatthet för exakt samma länder och befolkningar som man vill hjälpa.
Utvecklingsländer behöver stora mängder energi för att driva ekonomisk utveckling för de fattigaste, men denna energi måste skapas på hållbara sätt som inte driver på klimatförändringarna[3] (samtidigt som vi i den rikaste delen av världen inte bara behöver effektivisera vår energianvändning, utan även minska den). Vi måste kombinera målen att tillgodose energibehov, på nationell och global nivå, med att bekämpa ökande växthusgasutsläpp. Det gör vi inte genom att finansiera kolkraftverk i utvecklingsländer.
Vi vet inte i förväg exakt var och hur klimatförändringarna kommer att slå som hårdast. Men vi vet med säkerhet att de fattigaste miljarderna på vår jord är de som står som mest utsatta när redan belastade jordbruk, överbefolkade slumområden och kustområden drabbas ännu hårdare av klimatförändringarna. Tyvärr delfinansierat av svenskt bistånd.
Därför behöver SIDA försäkra sig om att svenska biståndspengar inte går till denna typ av projekt, utan snarare riktas om till hållbara lösningar på såväl fattigdoms-, rättvise- och klimatproblemen. Fossila bränslen är historia, och förnybart är framtiden – det är parollen inför bland annat Global Divestment Day. Vi hoppas att biståndsorganen tar detta på allra största allvar.
[1] Tucker, J., Oates, N., Daoud, M., Few, R., Conway, D., Mtisi, S., & Matheson, S. (2014). Social vulnerability in three high-poverty climate change hot spots: What does the climate change literature tell us?. Regional Environmental Change, 18p
[2] Akinro AO, Opeyemi D, Ologunagba I. (2008). Climate change and environmental degradation in the Niger Delta region of Nigeria: its vulnerability, impacts and possible mitigations. Res J Appl Sci 3(3):167–173)
[3] U¨rge-Vorsatz, D., & Tirado Herrero, S. (2012). Building synergies between climate change mitigation and energy poverty alleviation. Energy Policy, 4983-90.