Allt fler aktörer är intresserade av fossilfria investeringar. Det är ett viktigt steg och naturligtvis gör det oss bakom Fossil Free-kampanjen jätteglada.

Money-treeÄr du en person som funderar på hur det går till att divestera?  Eller tillhör du kanske de institutionella investerare som överväger att divestera ur fossilbolag? Vi är glada att kunna erbjuda vägledningen nedan. Närmar ni er ett beslut i frågan? Kontakta gärna oss så att vi kan hjälpas åt att kommunicera ert beslut på ett effektivt och rättvisande sätt! Ring eller maila Christian, nationell kampanjsamordnare.

Fossil Free är en global kampanj där medborgare världen över är engagerade. Tillsammans uppmanar vi stora institutionella investerare att divestera – och denna  sida riktar sig till just dessa investerare. Är du däremot en privatperson som är intresserad av att själv ha fossilfria investeringar, kan vi tipsa om initiativ som t.ex. Sparfabrikens Spara hållbart-hemsida och WWFs initiativ Du äger!. Vi vill också uppmuntra dig och dina vänner att engagera dig för en fossilfri klimaträttvis framtid genom gräsrotskampanjen Fossil Free eller andra rörelser. För dig som vill veta mer om detta hittar du en FAQ (Frequently Asked Questions) genom att klicka här.

FAQ för institutionella investerare

Här har Olov Källgarn och Olivia Linander samlat de kunskaper de fått genom att prata med investerare, kommunalråd, finanschefer och banker med anknytning till frågan.

Disclaimer: Detta är en samling erfarenheter, och vi i Fossil Free är varken finansiella rådgivare eller experter på investeringar.

Att divestera är motsatsen till att investera – det handlar om att sälja av aktier, fonder eller andra investeringar som är oetiska eller moraliskt tvivelaktiga. Investeringar i fossil energi är både en risk för investerarna och planeten – det är därför vår kampanj uppmanar institutioner att divestera ur de här smutsiga bolagen. Svar på fler frågor som denna hittar du här.

En institution kan inneha egna finansiella medel eller förvalta andras. Oavsett om de medel ni han hand om är era egna eller t.ex. privata stiftelsemedel under er förvaltning ligger det på ert bord att de här pengarna investeras på ett etiskt och ekonomiskt försvarbart sätt.

Den bästa divesteringen är givetvis komplett och omfattar alla medel ni förvaltar eller har placeringsansvar för. Detta kan exempelvis vara en kommuns eget kapital, donationsstiftelser, en kulturfond, pensionsfonder eller annat. En divestering kan vara ett lysande tillfälle att införa gemensamma etiska riktlinjer för alla medel och därmed få till en enklare förvaltning som dessutom är hållbar.

Det tydligaste och enklaste tillvägagångssättet är att förändra er placeringspolicy. Eftersom policyn utgör riktlinjerna för den aktör som investerar era medel, kommer investeringarna därefter att justeras utifrån den nya policyn.

I placeringspolicyns etiska riktlinjer utesluts ofta olika branscher, såsom vapenindustrin och tobaksindustrin. För att utesluta även fossilt kan ni välja att infoga någon av följande meningar i era riktlinjer: “Placeringar ska inte ske i världens 200 största fossilbolag, och bör inte ske i några företag som utvinner fossila bränslen” eller “Placeringar ska inte ske i företag som utvinner fossila bränslen.” Båda formuleringar utgör ett tydligt avståndstagande från fossilindustrin.

I en kommun kan ett beslut om förändrad placeringspolicy antingen initieras av politiker i kommunstyrelsen eller genom en motion i kommunfullmäktige, eller så kan er finansenhet själva initiera proceduren. På en högskola behöver beslutet i många fall komma från rektorn och/eller en stiftelse- eller donationsstyrelse.

stiftelselagen Detta är en fråga du framför allt bör rikta till den bank som förvaltar de pengar ni ansvarar för. Det är fullt genomförbart att utesluta bolag som utvinner fossila bränslen, och många har redan inlett eller genomfört en sådan divestering. Det kan t.ex. göras med hjälp av listan över världens 200 största fossilbolag eller genom standarder såsom MSCIs standard GICS där 7 undersektorer som tydligt sysslar med utvinning av fossila bränslen kan uteslutas – detta är en fråga för er bank att sätta klorna i.

Det innebär att ni som investerare gör ett ansvarsfullt ställningstagande och kan ta arbetet vidare med era framtidsgynnande investeringar. Det finns allt fler fossilfria fonder på marknaden, se t.ex. denna nya kartläggning från WWF. Marknaden erbjuder även andra framtidsorienterade alternativ för institutionella investerare, såsom ett alltjämt växande utbud av svenska gröna obligationer och obligationsfonder. Några exempel är Örebro kommuns och Vasakronans gröna obligationer, samt SPPs nya gröna obligationsfond.

Den mening i stiftelselagen (se 2 kap 4§) som påverkar frågan om divestering handlar om “att förmögenheten är placerad på ett godtagbart sätt om det inte följer av stiftelseförordnandet hur stiftelsens förmögenhet ska vara placerad”.

Detta går endast emot idén om divestering om vi utgår från att det enda godtagbara sättet är att kortsiktig avkastning skall prioriteras över hållbarhet och rättvisa. Målet med de flesta donationsstiftelser är att vara en välgörande kraft i samhället och stödja utveckling och framsteg. Inte sällan har de också placeringskriterier som säger att pengarna ska placeras långsiktigt – och just eftersom fossila bränslen inte är långsiktigt är det så många som argumenterar för att de inte längre är godtagbara.

Att divestera ur fossilindustrin innebär att lämna en bransch bakom sig. Därför är det viktigt att exkluderingen sker på ett sätt som inte lämnar kryphål och tvetydighet. Tyvärr finns det gott om utrymme för otydliga formuleringar – helt i onödan.

Här är några formuleringar för exkludering av branscher (de gäller inte bara fossilt):

”Huvudsaklig verksamhet” (omsättningsbaserat per företag)

Ej komplett exkludering

“Placeringar är därför inte tillåtna i värdepapper utgivna av företag vars huvudsakliga verksamhet utgörs av tillverkning eller försäljning av vapen och annat krigsmateriel, tobaksprodukter, alkoholhaltiga drycker eller i företag som i huvudsak bedriver kommersiell spelverksamhet.”

Denna definition tillåter att ett bolag i mycket stor utsträckning sysslar med någon av verksamheterna. Den är onödigt svag eftersom etiskt märkta fonder ändå oftast använder den starkare ENF-definitionen (se nedan). Denna typ av exkludering innebär inte att fullständigt exkludera/divestera – såvida inte “huvudsaklig” definieras som t.ex. 5% (ENF) i en fotnot eller dylikt.

ENF-definitionen (omsättningsbaserat per företag)

Möjliggör komplett exkludering

När du valt att exkludera en bransch, syftar ENFs definition till att tydliggöra vilka bolag som räknas till den branschen. De fastslår att “högst fem procent av de totala intäkterna får komma från produktion eller distribution av varor och tjänster från dessa branscher.“

ENF står för Etiska Nämnden för Fondmarknadsföring.

Detta är en väletablerad definition på fondmarknaden – och att använda den innebär att en bransch kan uteslutas helt. På så vis kan du divestera!

Denna formulering är användbar för att göra exkluderingen överkomlig och genomförbar, men samtidigt tuff nog utifrån ambitionen att helt frångå den bransch som exkluderas. Om ni överväger att inkludera vaga uttryck som “i möljigast mån” eller “huvudsakligen”, se till att få med en fotnot som hänvisar till ENFs procentsats.

Definitionen ovan används av bl a Handelsbanken Global Index Criteria A och SEB Global Ethical Index, som är två vanliga fonder för institutionella investerare.

Innehållsbaserat per fond

Ej komplett exkludering

Exempel: “Fonder som till mer än 5 % består av bolag vars huvudsakliga omsättning kommer från tobak, alkohol, pornografi, hasardspel, militärt material eller fossila bränslen.

Detta är inte vanligt förekommande, men något vi sett i enskilda fall. Här väljer investeraren att max en viss procent av fondens innehav får utgöras av företag ur de exkluderade branscherna. Eftersom fossilbolagen totalt sett inte utgör 5% av det globala börsvärdet utesluts väldigt få fonder, och stora placeringar tillåts även fortsättningsvis i fossilbranschen. Det blir därmed inget tydligt avståndstagande.

Såvida inte stiftelsernas riktlinjer explicit säger att pengarna ska investeras i kol, olja och gas (vilket vi ännu inte sett någon stiftelse säga) talar föreskrifterna måhända snarare för en divestering ur fossilt. Detta eftersom många stiftelser vill verka för en bättre hälsa och ett gott samhälle.

Med en alltmer finansiellt riskabel fossilbränslemarknad blir det dessutom ur ett finansiellt perspektiv allt rimligare att divestera ur fossilbolag.

Först och främst är det relevant att ställa sig frågan: Är kostnaden något vi oroar oss mycket för när det gäller att inte investera i t.ex. kärnvapen eller en lukrativ vapenindustri? Förhoppningsvis inte – att inte investera i krigsmaterial är för de flesta en självklarhet. Även om vi i Fossil Free därmed anser att frågan om kostnader är en mindre viktig fråga än det akuta behovet av att vi alla tar komplett klimatansvar, förstår vi att detta är en fråga som uppstår i ert arbete med att besluta om divestering ur fossilt.

Svaret på frågan är: Nej, med stor sannolikhet inte.

1. Aktier i fossilbolag går inte vidare bra
Du hittar varken kol-, olje- eller gassektorn bland Morningstars 20 stock sectors med bäst avkastning över de senaste 3 eller 5 åren.

2. Finansanalytiker visar att den ökade risken i att investera fossilfritt är mycket låg
Aperio Group har kommit fram till att då du går från en vanlig screenad portfölj till en fossilfri screenad portfölj ökar riskerna för avkastningen endast med 0,0101%.

3. Hade ni valt bort kol, olja och gas för tre-fem år sedan, hade ni med stor sannolikhet gjort större vinster sedan dess
Fossilfria innehav tenderar att prestera lika bra som eller bättre än marknadsgenomsnittet.

4. Förnybart blir allt billigare medan priserna i fossilbranschen är allt osäkrare
Medan t.ex. solenergi blir allt tillgängligare och marknaden breder ut sig, är och förblir fossilbränslemarknaden en instabil marknad.

5. Fossilbubblan
För att ha en rimlig chans att klara oss undan en 2-gradig medeltemperaturhöjning, måste vi lämna minst 80% av hittills funna fossila bränslen under marken. Alla funna bränslen är dock värderade på marknaden i form av fossilbolagens aktier. Då klimatlagstiftning eller klimatomställning genomförs blir dessa tillgångar s.k. strandade tillgångar (stranded assets) och förlorar mycket i värde.

Sammanfattningsvis framgår det tydligt i dagsläget att fossilindustrin är långt ifrån en framtidsbransch. Dess affärsidé har inte bara blivit omoralisk, utan även alltmer olönsam.

REFERENSLISTA

  1. http://news.morningstar.com/stockReturns/CapWtdIndustryReturns.html (“Oil & Gas Refining and Marketing”-sektorn är inte inkluderad då de varken äger eller utvinner fossilresurser.)
  2. Rapport, Aperio Group 2013 “Do the Investment Math: Building a Carbon-Free Portfolio”: http://gofossilfree.org/se/wp-content/uploads/sites/13/2014/07/building_a_carbon_free_portfolio.pdf
    Webinar “Do the Investment Math”, Aperio Group m.fl: https://vimeo.com/58569103.
  3. i) MSCI jämför ett fossilfritt index med standard, 2015: https://www.msci.com/resources/factsheets/index_fact_sheet/msci-acwi-ex-fossil-fuels-index-gbp-gross.pdf
    ii) Rapport, Aperio Group, 2013 “Do the Investment Math: Building a Carbon-Free Portfolio”: http://gofossilfree.org/se/wp-content/uploads/sites/13/2014/07/building_a_carbon_free_portfolio.pdf
    iii) Stephanie Leighton i ett email den 15 januari 2014: “At Trillium Asset Management, Fossil Fuel Free portfolios have performed in line with the S&P1500 benchmark -net of fees – since inception in January of 2007.”
    iv) Impax Asset Management, Beyond Fossil Fuels: the Investment Case for Fossil Fuel Divestment, 4 juli 2013. Impax Asset Management studerade de senaste sju årens internationella equity markets, vilket visade att om fossilbränslebolag avlägsdas från MSCI World Index, skulle den resulterande portföljen ha tjänat 2.3% per år. En portfölj med fossilbränslebolag som Exxon och Chevron skulle få en genomsnittlig årsavkastning på 1.8% under samma tidsperiod.
    http://www.impaxam.com/media/178162/20130704_impax_white_paper_fossil_fuel_divestment_final.pdf (sida 5)
    v) MSCI tittade på effekten av att exkludera företag som äger fossila reserver ur MSCI All Country World Index (MSCI ACWI). Det visade att över en femårsperiod var ”active return differential” 1,2% bättre för samma index utan de fossila investeringarna.  (juni 2013; uppdaterad i december 2013)
    http://www.msci.com/resources/factsheets/MSCI_ESG_Research_FAQ_on_Fossil-Free_Investing.pdf (sida 6)
    vi) MSCI publicerade en vidare analys i december 2013 där de kikade på flera investeringsscenarier som reducerade utsattheten för fossila bränslen, och ett ”backtest” av ett divesterat scenario överträffade det valda MSCI ACWI benchmark.
    http://www.msci.com/resources/factsheets/MSCI_ESG_Research_Issue_Brief_Options_for_Reducing_Fossil_Fuel_Exposure.pdf (sida 3)
  4. i) International Energy Agency, “Renewable Energy Medium-Term Market Report 2013”. “[O]nshore wind and solar PV – have reached, or are approaching, competitiveness in a number of markets without generation-based incentives. In some markets with good resources, the levelised cost of electricity (LCOE) for onshore wind is competitive or close to competitiveness versus new coal- and natural gas-fired power plants.”
    http://www.iea.org/Textbase/npsum/MTrenew2013SUM.pdf
  5. i) Bloomberg, “Renewables Investment Seen Tripling Amidst Supply Glut”, 21 april 2013.
    http://www.bloomberg.com/news/2013-04-21/renewables-investment-seen-tripling-amid-supply-glut.html
    ii) RenewEconomy, “Bugger the utilities: wind and solar will be built anyway”.  25 juli 2013
    http://reneweconomy.com.au/2013/bugger-the-utilities-wind-and-solar-will-be-built-anyway-74216
    iii) ThinkProgress, “Solar is Ready Now, ‘Ferocious Cost Reductions’ Make Solar PV Competitive”, 9 juni 2011. http://thinkprogress.org/romm/2011/06/09/241120/solar-is-ready-now-“ferocious-cost-reductions-make-solar-pv-competitive/
    iv) Wall Street Journal, “Norway to Raise Oil Fund’s Exposure to Renewable Energy”, 13 mars 2014. http://online.wsj.com/news/articles/SB10001424052702304914904579437082858746804
  6. i)  http://www.marketpulse.com/20150303/bank-of-england-warns-about-carbon-bubble/
    ii) Carbon Tracker: “Unburnable carbon: Are the world’s financial markets carrying a carbon bubble?”, 2011.
    http://www.carbontracker.org/wp-content/uploads/2014/09/Unburnable-Carbon-Full-rev2-1.pdf

Kostnader som kan uppstå på kort sikt är bland annat kostnad för screening av era innehav. Förvaltningskostnader för indexfonder bör däremot exempelvis inte öka – exempelvis har en vanlig indexfond med fossila innehav såsom Handelsbanken Global Index Criteria A har en årsavgift på 0,41%, medan den årliga kostnaden för att investera i SPPs Gröna obligationsfond är 0,39%.

En fullständig och med jämna mellanrum uppdaterad lista finns på Fossil Frees hemsida.

http://gofossilfree.org/commitments/

Vid ytterligare frågor, kontakta gärna oss via christian@350.org.
Har du tips på fler saker vi kan föreslå och tipsa om? Något ni tycker saknas? Skriv till oss!

FacebookTwitter