Kan pensioner placeras utan att framtiden raseras?

Gästblogg av Julia Blomberg.

För drygt en vecka sedan spenderade jag en solig dag inne på ett rum på Kristianstadsgatan i Malmö. Jag välkomnades i dörren av en kvinna som frågade om jag hade med mig mitt orangea kuvert. Ja, sa jag, och visade upp det stora kuvertet i den pigga kulören. Hon log, och berättade att det fanns våfflor och kaffe och te och morotssoppa, mackor och hummus längre in i rummet. Jag tackade och tassade till maten, tog mig en bricka och fyllde upp med dessa godsaker.

“Bättre att göra rätt från början”

I rummet satt redan flera människor. De sex-åtta borden var ockuperade med glada människor och tallrikar som tömt på innehåll. Jag hittade ett mindre bord att dela med en man, och en till man senare. Vi kom att bli ett litet lag när rummets huvudsakliga event påbörjades. Olov Källgarn presenterade sig tillsammans med Johanna Norrbo, Anna Bokström med flera från Fossil Free. Vi gäster som tidigare ägnat oss till att smaska på våfflor skulle nu bli introducerade i hur vi kan pensionsspara hållbart och etiskt. Jag är bara 22 år, men har redan fått mina orangea utskick, och jag tänkte ”bättre göra rätt från början”.

Och med det började en workshop i hur jag, som privatperson, kan förändra vad svenska myndigheter investerar mina pengar i. Jag blev väldigt förvånad över att få veta att mina sparade pensionspengar hamnar hos företag som sysslar med fracking och tjänar stora pengar på olja och kol. Vi fick se en film ”Do the Math” med Bill McKibben där han förklarade hur brådskande det är att sätta stopp för utvinningen av fossilt bränsle och för förbränningen av kol. Det var så pass brådskande att det knappt kan hinnas med. Kanske är det för sent redan?

De orange kuverten användes av brunchdeltagarna för att skriva budskap till riksdagen.

Hopp i grupp

Vad som hände i detta lilla rum med våffelälskande vardagsmänniskor var att vi bestämde oss för att det inte var det. Vi var hoppfulla. Vi som grupp kunde ju försöka för Olov hade redan berättat hur. En efter en skulle vi se till att våra pengar, våra kapital, inte skulle gynna ohållbara verksamheter baserade på olje- och kolindustrin. Vi skulle säga med våra tillsammans hundratusentals kronor att vi inte vill ha dessa industrier. Och det var så lätt fixat.

Idag har vi återigen gått ihop som en grupp, för att uppmärksamma politiker som har makten att bestämma att alla svenskars pensionspengar bara ska investeras i aktiviteter som är okej för denna planet – aktiviteter som inte är lika skadegörande som inte bidrar lika mycket till klimatförändringarna, aktiviteter som är snällare och medmänskligare. Tyvärr lutar det mot att dessa politiker kommer rösta mot etiska och miljöinriktat sparande, men vi försöker. Vi är flera. Och jag tänker att det är sådana som vi som förtjänar goda gratis våfflor någon gång då och då.

Julia Blomberg, Malmö

Vad du kan göra

Stort tack för ditt engagemang! Tillsammans kan vi #divestera AP-fonderna!

FacebookTwitter